Sargon Maraha: Det svider

KRÖNIKA I flera nätter har jag planerat hur jag ska njuta av seriefinalen mellan Assyriska – Örgryte. Platsen för min njutning är IKSU, Nordens största gym, som ligger i Umeå. Jag har föreställt mig hur jag, från min plats på cykeldynan framför tv skärmen, skriker ut min glädje i samband med att Assyriska gör mål samtidigt som alla i gymmet tittar på mig och tänker; ”vilken jäkla galning”.

Tyvärr fick jag inte chansen att göra bort mig. Assyriska torskade med 1-0 inför årets största publiksiffra. Och om det är någon gång som motorsågen ska fram så är det idag. På två år har jag aldrig känt riktig ilska då Assyriska torskat, men igår brast det. Jag har inte svurit så mycket på länge. På grund av all ilska och alla tankar som florerade inom mig kunde jag inte få en blund inatt. Assyriska kan konsten att förstöra ens vardag!

Assyriskas insats igår var inte bra, förvisso skapade Assyriska lägen, men hälften av dessa var bjudningar av ÖIS målvakten. När vi väl skapar lägen kan vi inte förvalta våra chanser. Med över 6000 supportrar i ryggen förväntade man sig att spelarna skulle bjuda upp till dans. Istället får man elva ofokuserade spelare som vill göra allt på egen hand. Vid flera tillfällen där Assyriska borde ha passat, spelat in, måttat inlägg, skjutit skott – valde Assyriska att dribbla, plottra, hålla i bollen, pricka fåglarna och passa fel! Stundtals var det ren tortyr att se Assyriska uppträda så krampartat.

Örgryte å andra sidan var taktiska och gjorde det enkelt för sig. Förutom att Örgryte i princip vann varenda luftduell, stängde de igen centralt och höll i bollen utomordentligt på offensiv planhalva. Målet i sig var otagbart för Jon Rytterbro. Dock förvånades jag delvis över hur märkbart svårt Assyriska hade att få bort bollen sekvenserna innan målet. Delvis hur fri Alexander Mellqvist var i skottögonblicket.

Tåget har inte lämnat perrongen, tåget har inte ens anlänt. Assyriska har fortfarande en stor chans att nå allsvenskan. Inför nästa omgång möter vi Åtvidaberg samtidigt som Häcken tar emot Örgryte i ett klassiskt Göteborgs derby. Vinst i den matchen samtidigt som Häcken torskar är ordningen återställd. 

Avslutningsvis vill jag skriva några rader till de spelare som läser detta. Vägen till allsvenskan står vidöppen framför er och ni har allt i egna händer. Det är inte jag som kommer att synas i tv rutan varje dag. Det är inte jag som kommer att ställas inför stjärnor som Henrik Larsson, Anders Svensson med flera. Det är inte jag som kanske kommer att få kontrakt med en storklubb ute i Europa. 

Det är ni och ingen annan, men detta kan bara ske ifall ni tar Assyriska till allsvenskan. Ha det i åtanken till nästa gång och lycka till!

+++ Jon Rytterbro
++ Martin Lorentzon
+ Andi Tompuu

Sargons hörna
Gröndal ångar på i divsion ett och befinner sig i skrivande stund på en andra plats i tabellen. Vill allt sig väl kan Gröndal, via kvalspel, spela i superettan nästa år. En av orsakerna till framgången stavas Rabi Youseff. Rabi har på 18 matcher gjort 9 mål och 9 assist. Ett klart godkänt facit, och fler baljor lär det bli framöver.

Inför i år satsade Assyriska på att knyta till sig spelare och ledare med anknytning till klubben. Mot bakgrund av detta borde Rabi, som är egen produkt, prioriterats redan detta år. Dock ska man inte älta över det som varit. Men till nästa år hoppas jag att Assyriska skriver kontrakt med Rabi. Med sin rutin, lojalitet och snabbhet lär han inte göra någon besviken.

Till sist. Tack för att ni finns Zelge! Jag rös när jag hörde er kraftiga och samspelta stämma. Jag önskade att hela IKSU kunde höra er. Det var utan tvekan internationell klass på er igår. Synd bara att ni inte fick något tillbaka. Men återigen, inget är förlorat, sagan fortsätter.

Ses i allsvenskan!