Han var en liten kille som aldrig gick rakt på en trottoar. Han klättrade i träd, balanserade på räcken eller gjorde bakåtvolter. Energin var svår att tygla och den fick utlopp genom cirkus, kampsport, bordtennis… och till slut: fotbollen. Där börjar resan för Assyriskas anfallare Chinaka Jerome Michael Junior Tibbling Ugwo, för publiken mer känd som CJ.

Jag hörde av mig till CJ och ville sätta igång med reportaget om hans resa. Han svarade med entusiasm, precis som väntat. Jag skickade över några frågor, och snart började svaren rulla in – ärliga, eftertänksamma och fulla av både glöd och värme. Jerome höll inget tillbaka – tvärtom. Han berättade med självklarhet och detaljrikedom om sin rastlösa barndom. "Mamma och pappa insåg snabbt att det var bättre att låta mig slå mig och lära mig den hårda vägen." skrattade han

Den där överskottsenergin kanaliserades genom sport. Pappan hade provspelat i Turkiet innan han hamnade i Sverige, och mamman tävlade i brasiliansk Jiu-Jitsu och dansade. Jerome provade allt från cirkus till kampsport, men fotbollen blev både hans och föräldrarnas räddning. Han började spela vid 5–6 års ålder i Järna SK.

Idolerna var först Ronaldinho – lekfullheten och glädjen betydde allt för en liten ytter. Senare följde han Zlatan slaviskt, oavsett klubb.

När blev fotbollen mer än en hobby? Fram till 15 års ålder satsade han hårt på brasiliansk Jiu-Jitsu, tränad av en före detta världsmästare. Samtidigt uppträdde han med cirkusen – till och med på Nobelmiddagen. Men när Ghassan Heamed, före detta publikfavorit för Assyriska FF, blev tränare insåg han att han måste välja. Ett samtal i Genetas omklädningsrum blev avgörande och Ghassan såg honom i A-laget inom två år. Strax före 17-årsdagen debuterade han i Superettan – som yngsta spelaren i Assyriskas historia.

Jag undrade varför han kallas CJ. Han är född i Sverige, men familjen reste till Nigeria när han var några månader. Där döptes han till Chinaka Jerome Michael Junior Tibbling Ugwo. ”Tibbling” från mamman, resten från pappan – vars egen far också hette Chinaka Jerome, därav ”Junior”. Chinaka betyder "Guds vilja", och Ugwo: "Andras avundsjuka kan inte skada mig."

Som spelare märks hans bakgrund som gymnast – smidigheten ger honom fördelar jämfört med många stora forwards. Det syns särskilt vid hans målgest: en bakåtvolt som får publiken att jubla nästan lika mycket som för målet.

Något som sticker ut är CJ:s studier. Han läste Business IT Management på Seton Hall University och tog en master i Operations and Technology Management vid University of Portland, USA. Samtidigt spelade han i en av landets bästa collegeserier, representerade NY Red Bulls U23 på somrarna och senare Timbers FC.

Vid sidan av fotbollen arbetade han nyligen på praktik hos techbolaget New Native, som utvecklar AI-prototyper. Där jobbade han med ett social impact-projekt i samarbete med Meta, där man stöttade start-ups världen över. Ett oväntat spår för en forward – men typiskt för CJ.

Jag frågade också vad som hände på Cypern, där han skrev på för PAEK men aldrig spelade. Han anlände några veckor före säsongen, gick igenom tester, tränade och gjorde mål på försäsongen. Men en vecka före premiären upptäcktes ett extra hjärtslag på ett 24-timmars EKG. Klubben vågade inte spela honom. Efter sex månader fick han åka hem.

Väl i Sverige sa läkarna på Karolinska att han kunde spela. Det var en tuff tid. Först i USA, där han tvingades vila ett år, och sedan på Cypern utan matcher. Men som han själv säger: "Jag fick ändå fina minnen, vänner för livet – och slapp halva vintern i Sverige." Viktigast av allt: han mår bra!

När vi kom in på frågan om varför han återvände till Assyriska log han. Han mindes när han som 12–13-åring blev ”upptäckt” av "ammo" Geffe som vevade ner rutan i Järna och frågade om han ville komma på träning.

- Jag spelade cool, men inombords tänkte jag YESSS – nu kör vi!

- Järna SK var min första kärlek, men AFF var där jag hittade vänner för livet och en till familj. Fehmi och Ninous har alltid stöttat mig på och utanför planen. De känner min familj och frågar alltid hur alla mår.

Debuten i Superettan som yngsta spelare i klubbens historia var en ära, säger han

- Att åter bära klubbmärket gör mig glad. Det är goda hjärtan och mycket kompetens i hela föreningen – från yngsta spelare till tränarstaben. Esa-bröderna, Fehmi, Ninous, Carolina Khamo… the list goes on. Eldsjälar.

När jag frågade om han hade hobbys, skrattade han. Ett tag var det trolleri. En jul fick han Tobbes trollerilåda och fastnade för korttrick. Familjen fick agera försökskaniner tills de tröttnade på frågan: ”Vill ni se lite magi?” Höjdpunkten kom i tredje klass, när han trollade fram en Royal Straight Flush inför hela klassen.

Senare kom gitarren.
- Jag lärde mig blues, jazz, solon… mycket via YouTube. Gitarren plockar jag fortfarande upp ibland. Jag älskar musik – särskilt äldre låtar, med riktiga instrument och känsla.

Och just där, mellan ackord och korttrick, får vi syn på mer än bara en spelare – vi möter människan bakom. Hans namn, som betyder ”Guds vilja” och ett skydd mot avundsjuka, speglar hans styrka och motståndskraft – en påminnelse om att han alltid gått sin egen väg, trots hinder. Det var inte bara ett namn.